tisdag 15 september 2009

Fredsduvan

Och så gick en vecka. Höstvaka firades på Hovshaga. Höstsånger sjöngs. Scones åts. Hösthälsningar skickades. Och... några dagar senare var det måndag igen. Och fast vissa framsteg hade gjorts gällande de tekniska problemen strejken på vapenfabriken i Rotum återstod ännu ett viktigt moment innan allt var i ordning.


Det hela leder alltså fram till att säsongspremiären skjuts upp en vecka till. Och tjugoförsta september ligger ännu närmre den nittonde än vad den fjortonde gjorde, så det tycks även vettigt att Pirat-temat följer med till det nya premiärdatumet.


Men det är inte bara pirater som har en högtidsdag i den nära framtiden. Det är också snart dags för fredsdagen. Eftersom säsongen nu börjar senare än tänkt, blir det inget program med fredstema, men när jag nu har varit på biblioteket och letat efter böcker till det tänkta programmet får jag väl åtminstone ta och skriva något om det.


Att hitta böcker om fred var inte helt simpelt, så jag fick vidga temat något, och när jag lämnade biblioteket hade jag med mig en bok om fred och tre böcker om krig. Man skulle kunna se det som att jag har vidgat temat så långt det bara går, för att även inkludera motsatsen till det tänkta temat. Men jag skulle snarare säga att fred och krig som ämne är ungefär samma sak. Och detta menar jag då inte enligt Ingsoc-definitionen. Vad jag menar är att det är svårt att prata om det ena utan att prata om det andra. Uppnår man det ena blir avsaknaden av det andra väldigt påtaglig. Och råder det ena på en plats är det väldigt intressant att motsatsen råder någon annanstans.


Den bok jag lånade som handlar om fred heter Fredsduvan (Die Botschaft). Den är skriven av Friedrich Recknagel, illustrerad av Vlasta Baránková och översatt av Karin Mossdal. Och även den handlar om krig. Eller åtminstone om hotet om krig.


En gång för länge sedan fanns det två kungariken, STORA RIKET och VIDA RIKET. Aldrig hade det varit några strider mellan dem och inga krig, för i båda rikena regerade kloka kungar. Människorna levde lyckliga och deras kungar besökte varnadra ofta.



Så börjar boken. Inga problem än så länge alltså, men så fort man vänt på bladet inträder intrigen: Vida Rikets kung dör och ersätts av en ung man med andra prioriteringsordningar. Det första denne nye konung gör är att kräva att Stora Riket byter namn. Att något annat rike än hans eget skulle vara störst, större eller stort är vad vi kallar hädelse. Och svarar Stora Riket inte på kravet inom sju dagar, blir det krig!


Ska man verkligen rätta sig efter den här sortens fasoner? Frågan diskuteras och även om det framläggs olika åsikter om den, kommer man till slut fram till att freden är viktigare än landets namn. Kungen skriver ett brev. "STORA RIKET ändrar sitt namn," står det helt enkelt. Vad de ska ändra det till står det till min frustration där emot inget om.


En duva skickas iväg för att leverera brevet till Vida Riket. Men för att komma dit måste den trotsa hagelstormar, kyla, hunger, rovdjur, pilbågar och själva tiden. Ja, den har ju bara sju dagar på sig.


Något tilltufsad når den i alla fall fram till Vida Rikets kung, vilken med åsynen av den stackars duvan (som han faktiskt känner sedan tidigare) plötsligt inser vad han håller på att göra. Något krig ska vi inte ha. Och Stora Riket kan få behålla sitt namn om de vill. Vad betyder ett namn? Allt slutar lyckligt... så vitt vi kan se.


Men jag blir lite nyfiken på vilka besvär dessa händelser har satt igång. Det måste ju vara ett jättejobb att byta namn på ett land. Det är ju besvärligt nog att byta namn på ett sjukhus. Tänk om de redan har satt igång processen borta i Stora Landet! Informerat alla myndigheter. Utformat en ny grafisk profil. Bytt ut skyltar och... Ja, jag kan bara börja tänka på allt vad det måste innebära... Inse vad irriterade de måste bli när duvan kommer tillbaks och berättar att de har gjort allting i onödan!!


Ha det fridfullt till nästa vecka!
/morbror Oa

2 kommentarer:

Kjell Håftén sa...

Det finns definitivt material för en uppföljare.

Någon borde göra! Kanske i stil med boken Gregorius, utgiven 2004 av Bengt Ohlsson . I boken får man följa samma händelser som i boken Dr Glas (Hjalmar Söderbert 1905), skillnaden är att man i Dr Glas får följa doktorns loggbok, och att man i Gregorius får historien berättad ur pastor Gregorius perspektiv.

Det har även ganska nyligen givits ut en bok som handlar om en tredje karaktär, Helga. Boken heter Jag, Helga Gregorius och är skriven av Birgitta Lindén.

Håkan sa...

Den tyska titeln betyder f.ö. "budskapet". Jag gillar originaltiteln bättre.