Ture blåser bort

Som ni märkte, blev det inget program igår heller. Det beror på att strejken i tandkrämsfabriken fortfarande inte är över.

Men nästa vecka kan vi lova nästan säkert att säsongspremiären blir. Vid det laget pratasomenpirat-dagen förbi sedan över en vecka, men vi har konstaterat att säsongspremiären måste ha pirat-tema i alla fall. Annars blir det diskriminering nämligen, eftersom vi ska ha ninja-tema den trettionde november.

Dessutom finns det idag annat att blogga om än pirater. Låt oss utgå från ett evenemangstips:

Hedmans Teater är på turné med föreställningen Ture blåser bort. Tionde september hade de premiär i Strömstad och om allt går enligt planen kommer de i och med finalföreställningen i Sala den tolfte december ha spelat pjäsen sjuttioen gånger på fyrtiotvå olika orter. Just nu är de i Ronneby och på lördag har de hunnit hit till Växjö för att spela på biblioteket klockan 11:00 och 14:00. Hm... Både elva och två... Då blir det ju fler än sjuttioen föreställningar...

Vi kommer förstås att vara på plats för att rapportera om denna kulturhändelse, och som bekant är det viktigaste när man ser en pjäs eller en film som baseras på en bok, att man klagar på att den inte är som originalet. Därför har jag idag varit på biblioteket i Hovshaga och lånat boken Ture blåser bort av Anna-Clara och Thomas Tidholm. När jag ändå var igång fick jag med mig Ture skottar snö också. Ture borstar tänderna samt Ture sitter och tittar har recenserats i tidigare program.

Ture blåser bort handlar om att Ture blåser bort. Inte bara om att Ture blåser bort, utan också om att Tures hund Hej blåser bort tillsammans med honom. De blåser förbi giraffer, fast de vill stanna och hälsa på dem. De blåser förbi städer, fast de vill stanna och köpa tandkräm. De blåser förbi hav, fast de vill stanna och tvätta fötterna. Men längre än till stjärnorna förmår vinden inte ta dem, och således ramlar våra hjältar från denna höjd. Oskadda når de marken. De landar precis vid Tures lilla hus, och det påpekas vilken tur det var. De äter middag och lägger sig sedan i sängen för att sova. Där slutar boken.

Men vem är Ture egentligen? Hur gammal är han till exempel? Är han vuxen eller barn? I illustrationerna ser han ganska barnslig ut (men de är enkelt utformade så det är inte uppenbart att det är menat så). Dessutom beter sig Ture på ett sätt som de flesta vuxna inte gör. Å andra sidan har han ett eget hus. Och hatt. Om Ture nu är vuxen... Är han i så fall utvecklingsstörd? Eller beror hans inställning till omvärlden på att han är oerhört mycket intelligentare än de flesta? Vem vet? Vem vet? På lördag ska jag i alla fall få se en tolkning av Ture. Kan det ge en djupare förståelse för hans själsliv, tro?

Hör hur de tjutande stormarna gny, vråla och gny, vråla och gny!
/morbror Oa